I skivspelaren just nu: Francoise Hardy – Comment te dire adieu? (1968)

I skivspelaren just nu: Francoise Hardy – Comment te dire adieu? (1968)

Albumet hade till en början ingen titel men kom att kallas Comment te dire adieu efter skivans mest kända spår. Franscoise Hardy hade hört en amerikansk instrumental version av It Hurts to Say Goodbye och hennes manager tillfrågade Serge Gainsbourg att finna en text till låten. Sagt och gjort gavs låten en ny dimension där den än idag känns tidlös.

Albumet Innehåller till stor del covers däribland en version på Leonard Cohens  kända “Suzanne” som gör sig väldigt fin. Skivan har en genomtänkt höstlig aura och tillsammans med Franscoise Hardys sammetslena röst I ett begränsat tonläge så gjuts allt samman vackert.

Hennes pianocover på George Bassens IL N’Y A PAS D’AMOUR HEUREUX dvs det finns ingen lycklig kärlek är både  hjärtskärande och berörande. La Rue Des Coeurs Perdus ( ensam stad) ger en känsla av reflektion och Gainsbourg’s ‘L’anamour’ görs bättre än hans egna version.

 Es Etoiles et Le Mer’ and ‘A Quoi Ca sert?’ är låtar skrivna av Franscoise själv och Etonnez-Moi Benoit ger oss glädjande fransk jazz medan hon I  ‘A Quoi Ca sert?’ ställer frågan varför inför gitarrplockande, piano och stråkar.

En bra popskiva perfekt att reflektera både över,  samt ge reflektioner över livet i övrigt.

/A

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: